Jag tänker börja med att ge min syn på vad vi blir eller vad vi är. För vårt innersta som är vår ande/själ, är något vi alltid varit och alltid kommer att vara. Denna ande är uppbyggd av ren energi. Ibland så kan vi se hur det glittrar till i luften, då ser vi denna rena energi. Andra gånger ser vi ett ljussken, detta är också denna energi. För det är just så vår ande ser ut som en glittrande ljusenergi. En ande kan dra ihop sin energi så den blir mindre och kompaktare, till en lite ljusboll, men kan också expandera den så att den tar form likt en ljus skugga, som är en efterlikning hur de såg ut när de vandrade i sin fysiska kropp. Det sist nämnda gör de för att vi skall kunna se dem och uppfatta vem de varit.
Jag brukar säga när jag ser dem med mitt fysiska öga att det är som att se en ljus skugga, fast för det mesta så är det ju med vårt inre seende som vi ser dem. Förövrigt så är vi ganska så lika oss som vi varit på jorden. Vi lämnar det som hörde till vår fysiska kropp här, resten tar vi med oss till andra sida. Däremot så får vi ju tillgång till våra samlade kunskap som finns inom oss och vi tappar de mänskliga aspekterna från den tillvaron vi kom ifrån. Det är det som gör att vi har ett större klokskap på andra sidan.
Hur ser det då ut i andevärlden?
Jag ser det inte såsom en värld som vi lever i med tid och rum utan ett tillstånd. Jag tror att det är en värld av energi, och där du kan skapa din tillvaro med din tanke, som också är det sätt du existerar på. Ungefär som när vi drömmer och fantiserar, det du tänker är du och så har du det. Vi skulle nog med våra begrepp kalla det telepati, men för dem är det de naturliga sättet att kommunicerar, via tankeöverföring och att känna av. Jag tror att varför det finns så många olika uppfattningar hur det ser ut, är delvis för att vi fantiserar och har önskningar hur det skall vara, delvis för att vi inte kan förstå med vår mänskliga begreppsuppfattningsförmåga hur det är på andra sidan. Vi är så vana att orientera oss via tid och rum, och eftersom dessa begrepp inte finns på andra sidan så vet vi inte riktigt hur vi skall förhålla oss till den kunskap som vi faktiskt får.
Bor dom i hus?
Varför skulle energi bo i hus? Frågarna i våra tankar ställs uti från vår aspekt och inte deras, kanske ligger felet i det, att vi har så svårt att uppfatta deras värld. Jag vet att jag själv och andra har blivit tagna med till platser i andra dimensioner, som t.ex. kunskapens hus. Alla brukar dock se detta hus lite olika, varför? Vi ser symbolisk ett hus utifrån vår egna aspekter, för vi behöver en bild för att förstå, ett rum att orientera i oss, eftersom det är vårt sätt att orienterar oss i vår tillvaro.
Däremot så känns oftast denna upplevelse tidlös, som det kan gått fem minuter och det kan likväl gått en timme. vi tappar vår tidsuppfattning, eftersom den inte existerar i denna dimension. En del som inte ser bilder t.ex. i sina meditationer, har ändock samma upplevelser, kanske behöver de inte bilder för att förstå denna värld, utan helt enkelt kan uppleva den med sinnet att känna av som vi gör då vi existerar där. Vad jag med säkerhet vet är dock att deras tillvaro är en form att vara, att bara var och vara nöjd med det.
I detta varandet uppfylls alla behov och man behöver inte något, för man har allt. Som människor är vi ju väldigt behovs sökanden och många gånger talar vi ju om att bara få vara i ett varande här och nu. Är det inte en undermedveten känsla av att vi innerst inne vet hur det är på andra sidan, att vi vet vilket tillstånd vi kommer ifrån och vart vi kommer att komma efter detta livet. För mig personligen så kan jag nöja mig med det svaret, för jag vet att jag kommer återvända dit jag kom från och att hur det än ser ut så är det ett tillstånd som känns som om alla mina behov redan var uppfyllda.
För tänk er att slippa känslor som ensamhet, utanförskap, och tillhöra en gemenskap som man är ett med. Att inte hungra efter något, för alla behov är redan tillfredställda. Ingen kamp för att påvisa sin rätta sidan, för alla runt dig känner verkligen av vem du är, utan att behöva fråga eller bilda sig någon uppfattning om dig. Man lever helt enkelt, i ett med den universella kärleken, kunskapen och gemenskapen.
Deras värld har också en högre vibrationshastighet, vilket ibland kan vara problemet i kommunikationen med dem, eftersom vår vibration är ganska så trög. För varje dimension sen, så höjs denna vibration, men det är inget som jag tänker ta upp på denna sidan. Jag tror inte heller deras värld finns någon annanstans, utan är en parallell värld till vår, fast just dessa vibrationer gör att vi existerar i olika dimensioner. Så för mig är det inte så konstigt att jag kan blicka in i deras dimension eller få kontakt med dem när jag via min medialitet höjer mina vibrationer.
I denna värld existerar vi tills vi känner att vi är redo att gå ner på jorden eller till någon annan planet igen, för nya lärdomar som skall kunna ge oss den utveckling just vi behöver, så att vi kan gå vidare i dimensionerna på andra sidan, till ett allt högre vibrerande tillstånd. Det är bara att inse att vi kommer existera för evigt och att vi alltid kommer att vilja utvecklas vidare, och så har det alltid varit enligt mig. Det finns också lägen då man släppt den karmiska lagen och då inte behöver gå ner i fysisk form, men det finns andar som gör det ändå. En av dessa andar var utifrån min tro Jesus som kom för att lära oss andra, bland annat om tillståndet att bli en Kristus som sedan gav upphov till kristendomen.