Menu
Enligt Dalai Lama är människan är skapt för att vara att vara både god och lycklig. Att det i själva verket är det som är meningen med livet. Jag håller med honom och det är precis därför annaloves finns.
Människor som är lyckliga är sannolikt öppnare, mer generösa, kreativa och kärleksfulla än andra. Tror du att Nero, Hitler eller Stalin var lyckliga människor? Både du och jag är också trevligare att umgås med när vi mår bra och är tillfreds med oss själva.
Att söka lyckan är alltså inte egoistiskt, utan i själva verket något som gagnar alla i din närhet. Om fler människor i världen vore lyckliga skulle vi få en vänligare och fredligare jord (kanske himmelriket på jorden?!) att leva på.
Dalai Lama menar att genom att träna sinnet (tänkande, känsla, hjärta och hjärna) kan alla uppnå lycka! Börja med att fastställa vilka faktorer som leder till lycka och vilka som leder till lidande. Därefter gäller det att sträva efter att gynna de som leder till lycka och samtidigt utplåna de som leder till lidande. Det är alltså inte yttre källor som rikedom och framgång som gör oss lyckliga, utan vår egen mentala inställning.
Dalai Lama nämner förnöjsamhet och känslan av det egna värdet som viktiga inre källor till lycka. Förnöjsamhet betyder inte att du slutar att önska dig saker eller att sträva framåt, utan att du är tillfreds med det du har och inte frustrerad över det du inte har. Känsla av värde och värdighet får vi när vi ser hur lika vi är andra människor, hur mycket vi har gemensamt trots yttre olikheter. Varför känna sig mindre värd än någon som är likadan som man själv?
”Om du håller fast vid en känsla av medlidande, av värme, så öppnar någonting automatiskt din inre dörr. Genom detta kommunicerar du lättare med andra människor.” Dalai Lama
Avslutningsvis kan jag inte låta bli att återknyta till tanken på himmelriket på jorden. I Luk 17:20-21 säger Jesus:
”Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.”
Vi ska inte söka räddning från lidande (frälsning) i yttre källor utanför oss. Lyckan (och himmelriket för den som tror på Gud) finns inom oss i våra egna hjärtan.
Jag tror att det finns många som inte är lyckliga trots att de har allt de kan önska sig. Är du en av dem, eller är du bara nyfiken på att läsa mer av Dalai Lamas kloka tankar om Lycka, rekommenderar jag dig att läsa boken ”Lycka! En handbok i konsten att leva” av Hans Helighet Dalai Lama och Howard C. Cutler. Du kan också läsa mer på www.dalailama.com
Ibland störs vår sinnesfrid av människor som medvetet eller omedvetet orsakar oss skada eller bekymmer. Men nu vill jag dela med mig av några tips hur man kan hämta styrka (och till och med tillfredsställelse) ur livets prövningar:
När någon annan människa utsätter oss för prövningar definierar vi gärna den personen som vår fiende. Den naturliga reaktionen brukar vara att bekämpa och att vilja åsamka sin fiende skada. Men vad vinner du på det? Att bära omkring på illvilja och vrede stjäl mer energi än någon fiende kan göra och hindrar dig från att uppleva sinnesfrid och glädje. Om du dessutom går så långt att du strävar efter att hämnas på din fiende, kan du vara säker på att skapa en ond cirkel av eskalerande hämdaktioner.
Dalai Lama föreslår att vi istället ser vår fiende som en tillgång som erbjuder oss alldeles unika tillfällen att öva oss i tålamod och tolerans. Hatet hindrar oss bara från att utveckla vår medkänsla och lycka. För att kunna utöva kärlek och medkänsla är det nödvändigt att praktisera tolerans.
Han menar till och med att man kan se fienden som en nödvändig förutsättning för att utöva tålamod. Jag drar paralleller till en historia min yogalärare berättade:
Under en tid levde han i ett ashram i Indien, där en annan mycket hängiven munk också befann sig. Min yogalärare återvände till Sverige och det vardagliga livets ständiga små prövningar. Den andre mannen fortsatte att leva som munk. När de flera år senare återsågs och begav sig ut i det indiska vimlet, tog det inte lång tid förrän munken blev irriterad på allt och alla som störde deras sinnesfrid. Det kan vara ganska enkelt att leva i kärlek och harmoni i ett ashram där man ”bara” behöver konfronteras med sig själv och slipper ”yttre fiender”. Slutsatsen av den här historien är att man genom att möta motgångarna och på så sätt öva sitt tålamod och sin tolerans, kan uppnå sinnesfrid och leva i kärlek och med medkänsla.
Dalai Lama liknar mötet med fienden vid ett gå på gym för att träna sin kropp. I början känns det tungt och motigt att lyfta de tunga vikterna, men så småningom går det lättare och man blir starkare. Detsamma gäller när vi tränar vårt tålamod och vår tolerans när en fiende angriper oss.
Ibland är fienden inte en person utan händelser eller företeelser som utmanar oss. Då tycker jag man kan komma långt med ACCEPTANS. Om det inte går att undgå en besvärlig arbetsuppgift eller något som jag tycker är verkligen jättetråkigt (som att stryka, rensa ogräs eller betala räkningar…), hjälper det att jag säger till mig själv att det här måste göras och det är faktiskt inte så farligt. Sedan puttar jag ut tankarna på hur jobbigt det är och låter kroppen göra jobbet utan att störas av negativa energislukande tankar. Fundera på vad du har för saker du försöker undvika och möt de uppgifterna med kärleksfull acceptans. Du kommer bli överraskad över hur mycket enklare det går. Det här knepet funkar också utmärkt när man råkar ut för möten med människor som kan kännas jobbiga. Tänk bara: det här är ok, jag gillar läget och jag accepterar den här personen som den är.
Om du verkligen inte förmår dig att göra uppgiften utan att må dåligt, ska den nog inte göras, i alla fall inte av dig. Men är det ett nödvändigt ont, åtminstone på kort sikt, ACCEPTERA ditt öde och öva ditt tålamod och din tolerans.